Landsbygdsnätverkets podcast Landet #41 behandlar ämnet: – ”hur ser en livsmedelsproduktion som inte försämrar miljön ut?”

Många smarta diskussioner förs och tankar väcks genom lyssningen av avsnittet. Många av dem stärker vår tro att KOLLOM -projektet är rätt i tiden och en av nycklarna för att konkret lösa delar av problematiken.

Medverkande i avsnittet är:
Elina Matsdotter, expert inom energi och klimat på LRF
Anders Wijkman, tidigare ordförande i Miljömålsberedningen

Lyssna på avsnittet HÄR.

Citat från avsnittet: 

”Teknikutveckling är A och O för att kunna överbrygga klyftan och sluta kretslopp” – Elina Matsdotter. 

‘”Vi importerar väldigt mycket av den mat vi äter i Sverige idag, vilket betyder att vi exporterar våra klimatavtryck. Kan vi börja äta mer svensk mat i Sverige, så kommer de globala klimatavtrycken att minska. Ekonomin kan bli mer lokal. Det gäller även att sprida goda exempel till resten av världen” – Elina Matsdotter.

”…det handlar om produktivitet & resurseffektivitet, spara in på alla ställen man kan.” – Anders Wijkman

Kommentar: 

Det diskuteras mycket behovet av övergripande teknik och synsätt som förändrar livsmedelsproduktionen och lantbruksentreprenörernas arbetsmetoder i grunden. Men det behövs även mindre småskaliga modeller som är enklare att för den enskilda lantbrukaren att implementera. Dessa kan korta ner livsmedelskedjorna och skapa en närhet mellan producent och konsument. Ett av sätten att skapa mindre slutna system kan vara odling som sker på höjden i flera våningar och ljus (LED-belysning) och näring tillförs, utan jord, på ett vetenskapligt utprovat och kontrollerat sätt. De gamla fina byggnaderna som tidigare kanske hyst mjölkkor fylls nu av ljus och grönska och ett dis av fina vattendroppar som är perfekt anpassade efter växternas porer. Genom teknikutveckling överbryggas klyftan och skapar ett slutet kretslopp. Det är ett sätt att odla grönsaker, kryddväxter och annat som annars kommer långväga ifrån. Det skapar möjligheter att minska de klimatavtrycken, såväl nationellt som globalt. Det är även ytterst resurseffektivt, då tidigare använda byggnader nu får ett nytt syfte och användningsområde. KOLLOM-projektet öppnar dörrar för odling av produkter som tidigare stötte på hinder. Projektet öppnar även dörrarna för ett integrationsarbete genom att ta vara på nya svenskars kunskap om grödor och odla dem lokalt. KOLLOM-projektet är ett lysande exempel på en livsmedelsproduktion som inte försämrar miljön.