Produktionsinnovation är ett relativt nytt begrepp trots att det berör de allra flesta företag och organisationer oavsett hur stora eller små dem är. Hur och vad det innebär? Ja, det kommer vi att reda ut i den här artikelserien som heter: produktionsinnovation för landsbygden! Låt oss börja från början: vad betyder produktionsinnovation och vad innebär det enligt forskningen? Vi ringde Lisa Larsson, biträdande Universitetslektor inom produktinnovation vid Luleå Tekniska universitet, för att ta reda på det.
— När jag började jag forska på det här för fem-sex år sedan så fanns knappt begreppet produktionsinnovation i forskningsvärlden. Antingen pratade man om innovation generellt, hur olika produkter kan innoveras alternativt om processinnovation. Det är med andra ord rätt så nytt!
Vad innebär produktionsinnovation?
— Kortfattat kan vi säga att det handlar om innovation i produktionssystem eller produktionsmiljö och vi delar oftast in det i fyra olika områden, säger Lisa Larsson och fortsätter:
— Vi har teknik, organisation, informationssystem och ledningssystem. Och produktionsinnovation kan innebära ändringar i en eller flera av de här delarna, ofta i olika kombinationer.
Kan du utveckla de olika områdena?
— Absolut! Teknik och teknologi handlar om olika tekniska lösningar. Det vanligaste är att fokusera på att utveckla de maskiner eller den teknik man redan har och hur man använder dem. Men det kan såklart också vara ny teknik. Att ta in en ny maskin, börja använda en 3D printer eller automatisera något som görs manuellt. Men ofta är det så att om du ändrar något inom det tekniska så får det effekter även på det andra områdena, exempelvis organisationen som handlar om hur ni organiserar ert produktionsarbete på.
Hur kan organisationen produktionsinnoveras?
— Det finns flera olika sätt men ett kan till exempel vara att titta på arbetssätt som Lean Management där ett stort fokus ligger att ha så värdeskapande processer som möjligt. Vem ska göra vad och när? Hur arbetar ni och varför gör ni på det här sättet? Vilket leder in på det tredje området: informationssystemet som ni har. Vem ska ha vilken information och när? Vilken information har vi tillgång till och hur hanterar vi den? Det kan vara både internt men också informationen som man har om sina kunder och leverantörer.
Ledningssystemet då?
— Ledningssystemet handlar bland annat om vilka styrmedel och KPI:er som man har för organisationen och det ni producerar. Vilka mätetal ni använder kan få oerhört stora effekter för verksamheten. Patent är ett sådant exempel. Jag har stött på flera stora företag som mäter sin innovation i antal patent som de ansöker om eller får och det kan låta bra att man ska göra 150 nya patent varje år. Samtidigt är patenten i sig är inte värdeskapande och då kan det bli lite tokigt om man bara lägger fokus på att komma på nya idéer som man sedan inte har förmågan att genomföra. Det är inte att vara innovativ.
Vad skulle du säga att det innebär att vara innovativ?
— För att få till utveckling över tid så krävs det att man jobbar med förbättringar av det man redan gör och har samtidigt som man också jobbar med nytänkande och implementering av nya lösningar. Inte minst om man siktar mot bättre hållbarhet. Om vi tar bilen som exempel. Vi har kört bensinbilar länge och är duktiga på att reducera bränsleförbrukningen, det är en förbättring av hur vi använder bensindrivna bilar. Men ett större steg är att gå över till batteridrivna bilar så att man inte bara bygger vidare på det existerande utan också skapar nytt. På engelska kallas det för ambidexterity när organisationer är duktiga på att göra både och, det vill säga att de både är nyskapande och förbättrar det som redan finnas.
Hur mäter man innovation?
— Det är ofta svårt! Men det finns tre olika faktorer man kan utgå ifrån. En av dem är att bedöma nyhetsvärdet, att det ska finnas ett nytänk i det ni kommer på. Innovation måste också innehålla ett värdeskapande och medföra att något blir bättre oavsett om det handlar om ett ekonomiskt värde eller bättre arbetsmiljö. Det behöver också vara genomförbart. Kan det inte användas eller implementeras stannar det vid att bara vara en god idé, säger Lisa Larsson och fortsätter:
— De här tre delarna kan gå att mäta på olika sätt och om det är svårt att sätta mätetal på dem kan man i stället försöka uppskatta deras potential. Hur genomförbar är idén? Vilket ekonomiskt värde skulle den kunna få?
Vilka är de vanligaste misstagen?
— Det i särklass vanligaste misstaget är att man inte vågar prova sig fram utan vill ”play it safe” och inte riskera något. All förändring innebär en viss risk och visst, en liten förändring = liten risk, och det är vanligt att försöka minimera riskerna, säger Lisa Larsson:
— Och när man väl vågar ta en risk så är det ofta lätt att underskatta konsekvenserna av en lite större förändring. Exempelvis om man gör en teknisk förändring, då är det lätt att underskatta vilka ringar på vattnet som det kan ge i t ex informationsstrukturen, leverantörskedjan eller omvärlden.
Vad ska man tänka på i sin produktionsinnovation?
— Att balansera förbättring och förnyelse! Det är jätteviktigt. Gör du bara det ena tenderar du att stagnera och gör du bara det andra lever du i en väldigt riskabel tillvaro. Det tar tid att både skapa stabilitet och progression och det är lätt att underskatta organisationskulturens betydelse för att lyckas. Det räcker inte med en guide som säger steg 1, steg 2, steg 3 och så blir ni innovativa. Ni måste ha rätt mindset i organisationen också, där ni har ett öppet sinne för nya idéer och inte skjuter ner dem med ett ”det där har vi testat förut”, säger Lisa Larsson och fortsätter:
— Om man lyckas med ett innovativt försök så tenderar det att dessutom att stärka innovationskulturen vilket gör det ännu lättare att testa och lyckas även nästa gång. Så testa er fram ett steg i taget och dela med er av er kunskap, både internt och till andra!