Clara Norell beskriver sig själv som karriärsmamman som blev utmattad och flyttade från Malmö och ut till Österlen. Hon började läsa till byggnadsingenjör 2001 på Malmö Universitet och hade tidigt en dröm om att hon ville vara utbytesstudent och åka till Korea och SydostAsien, i stället blev det Sydafrika. Sedan dess har hon bland annat jobbat på Institutet för Hållbar Stadsutveckling, en samverkansplattform mellan Malmö Stad och Malmö Universitet, och varit tjänstledig i perioder för att arbeta med bygg-och vattenprojekt i Sydafrika. Men det var under sommaren 2018 som pusselbitarna föll på plats när hon gick en kurs om hur man bygger i hampakalk. Då bestämde hon sig för att säga upp sig för att starta eget och grundade tillsammans med sju andra Nordiska Hampa Kompaniet.
Läs mer: ”Jag bor på landsbygden men arbetar i hela världen”
Hej Clara! Kan du inte berätta lite kort hur ditt intresse för hampa väcktes?
— När jag var i Sydafrika var det på många sätt en chock och när jag såg de hälsovådliga hus som byggdes för fattiga i kåkstäderna tänkte jag att ”man måste kunna göra det här annorlunda”. Så kom jag i kontakt med en man som byggde sitt hus i hampakalk och hade hampamattor, hampaplywood, allt var i hampa. Det var mitt första möte med industrihampan och sedan dess har jag varit intresserad av det som byggnadsmaterial.
Vad är det ni gör på Nordiska Hampakompaniet?
— Nordiska Hampakompaniet odlar, skördar, förädlar och säljer industrihampans frön till livsmedelsindustrin där det är en primärvara och ingrediens i andra företags produktutveckling. Vi är sju delägare och hampan odlas i Tågarp utanför Landskrona.
Vad man kan använda hampa till?
— Massor! Du kan använda hampafrön i kakan, på salladen, ha hampaproteinpulver i smoothien. Vi har också en kallpressad olja som är likvärdig med fiskleverolja eftersom den innehåller Omega 3, 6 och 9.
Clara Norell berättar att Nordiska Hampakompaniet idag skördar fröna från toppen av plantan till livsmedelsproduktionen men själva stjälken innehåller fiber som man kan bereda och separera.
— Hampans stjälkar kan också vidareförädlas och både de långa och de korta fibrerna liksom stammens vedämnen kan användas som material inom exempelvis både bygg och textilindustrin. Idag importeras detta till Sverige och just leder jag ett projekt där vi gör tester för att utvinna hampans fiber här i Sverige, säger Clara Norell och fortsätter:
— Hampa är att otroligt material men den är svår att skörda och bereda och det behöver vi utveckla vidare i Sverige.
Vad är hampakalk och varför är det ett så lämpligt som byggmaterial?
— Hampakalk är att du att du blandar vatten, kalk och hampaskävor som blir en massa som du kan forma och använda till att bygga väggar. Du har inga luftspalter, ingen plast och är ett material som har hög värmekapacitet, är brandtåligt och hög relativ fuktighetshalt eftersom den kan binda fem gånger sin egen vikt. Eftersom det är ett organiskt material så andas det också, så när du bygger ett hus med hampakalk så absorberar den också koldioxid, binder kolet i byggnaden och släpper iväg/andas ut syret. Det är ett enormt bra isolerande material. Så de projekt vi driver kan vara ett av många sätt som Sverige kan stärka både sin inhemska livsmedelsförsörjning men också vår byggindustri. Industrihampan ger både samhälls-, miljö- och affärsnytta.
Är du som läser nyfiken och vill veta mer om hampa som byggmaterial? Då hälsar Clara Norell att du gärna får höra av dig på: clara@nohak.se! Här kan du också se en YouTube-video med en pitch som Nordiska Hampa Kompaniet precis har släppt eftersom de är ett av femton utvalda företag att delta i Impact Startup Acceleration: https://youtu.be/QX5d_zW_HQw
I höst, den 1/10, planerar Innovationscenter för landsbygden att anordna ett heldagsseminarium med tillhörande workshop på temat ”Svensk Hampa Industri -Potential för en levande landsbygd?”. Det kommer förmodligen både att ske IRL och sändas via webben. Vill du anmäla dig redan nu? Maila till helena.kurki@sjobo.se.